[:sv]Revoltens ansikten[:]

Svenskars syn på USA präglas av en blandning av igenkännande och främlingskap. Om New York av många svenskar upplevs som hemtamt, modernt och hippt så är USA mellan kustremsorna, ”heartland America”, en främmande planet befolkad av frihetstörstande libertarianer som hatar staten och religiösa fundamentalister som hemskolar sina barn för att skydda dem från sexualundervisning och evolutionslära.

Därför är det inte heller förvånande att detta andra USA i svenska medier ofta beskrivs som töntigt, unket och korkat – något som ofta är fallet även i mer vänsterorienterade amerikanska medier. Martin Gelins känsliga, nyanserade och förvånansvärt positiva porträtt av den amerikanska högerns radikalisering och ”republikanernas revolution” utgör ett välkommet undantag.

Visserligen blir jag deprimerad då jag på ett fyrahundratal sidor får återuppleva mina fyrtio år i USA och vad som från min horisont ser ut som en tragisk berättelse om hur Amerika gick från att ha varit ett fungerande samhälle till att bli en djupt splittrad nation med en paralyserad regering. Från att på femtiotalet ha varit jämförbart med Sverige av idag är det nu kännetecknat av låg och sjunkande social tillit och ett katastrofalt ras i förtroendet för politiker och statliga institutioner.

Den amerikanska dröm om självförverkligande, frihet och framgång som fick mig och många andra att resa dit lever förvisso ännu för en del, men det är en skamfilad dröm där verkligheten för många ser helt annorlunda ut. Idag är oddsen för att en individ ska göra en klassresa uppåt – den amerikanska drömmens hjärta – sämre i USA än i Norden.

Vad som gläder mig är Gelins vägran att skriva i svartvitt. Hans fängslande reportage och tankeväckande analyser kännetecknas av en vilja att förstå den entusiasm som många av dagens, speciellt unga, republikaner utstrålar, inte att bekräfta trötta europeiska fördomar om den amerikanska högern.

Gelins bok tar formen av en resa på flera plan: geografiskt genom USA, historiskt från den moderna konservativa rörelsens rötter i det kalla krigets USA till den pågående presidentkampanjen. Tematiskt gör Gelin djupdykningar i det republikanska partiets olika falanger, från den kristna högern och den traditionella familjens försvarare via den ekonomiska liberalismens förkämpar till den invandrarkritiska rörelse som flörtar med en etnisk nationalism som samtidigt kan uppfattas som djupt oamerikansk och som ett ständigt återkommande tema i amerikansk politik.

En speciell förtjänst med Gelins välskrivna bok är hans respektfulla sätt att presentera och diskutera alla de personer och grupper han besökt, läst och talat med. Han verkar tycka bra om väldigt många av dessa människor trots att han säkert i många fall inte delar deras åsikter. Vad som saknas i boken är det som tyvärr kännetecknar många europeiska vänsterintellektuellas rapporter om det amerikanska samhället i allmänhet och den amerikanska högern i synnerhet: en antiamerikansk grundton.

Martin Gelin visar att den amerikanska konservatismens grundläggande institutioner, de religiösa samfunden och de traditionella familjerna, inte bara utgör patriarkala och förtryckande sociala praktiker utan humaniserar ett samhälle som annars domineras av marknadssamhällets kalla och obarmhärtiga logiker.

För en svensk – vi är ju ett statsälskande folk – ger han också uttryck för en uppfriskande sympati för den libertarianska rörelsen som på senare tid fått ny vind i seglen tack vare Ron Paul och hans son Rand Paul. Samtidigt är Gelin noga med att redovisa Ron Pauls mindre attraktiva sidor, som hans rasistiska kommentarer och hans tendens till att omfatta konspirationsteorier, något som på senare år kommit att åter dominera och tränga ut de unga vänsterlibertarianer som tidigare attraherades av Pauls frejdiga och toleranta frihetspatos.

Vilka slutsatser kan man då dra av bokens analyser? Å ena sidan visar han att republikanerna i vissa avseenden har tiden på sin sida. De är välorganiserade, välfinansierade, fokuserade i sin ideologi, hängivna sin rörelse. Men samtidigt pekar han på andra trender som tyder på att framtidens USA vad gäller moraliska värderingar och demografisk sammansättning tillhör demokraterna. Det vita Amerika med sina religiösa och konservativa attityder kommer att ersättas av ett etniskt brokigt folk som är mindre religiöst och mer liberalt i moraliska frågor. Kalifornien – inte Texas – visar vägar.

Men kortsiktigt framstår ändå det kommande valet som ett ödesval. Skulle Romney vinna ges tillfälle att förändra många av de grundförutsättningar som ännu spelar demokraterna i händerna. Profetiskt citerar Gelin den inflytelserike högermannen Grover Norquist när han säger om den radikale Paul Ryan – som Romney alldeles nyligen valt som sin vice presidentkandidat: Om Romney blir president kommer Ryan att skriva lagarna.

Och Ryan står för fullbordandet av Reagans agenda: radikala skattesänkningar, nedmonteringen av välfärdsstaten och den definitiva slakten av staten med stort S.

Från 23 augusti 2012: ”Revoltens ansikten”, Sydsvenskan.