Är svensken människa? och debatten om den nordiska modellen
Redan under sin doktorandtid i Berkeley började Lars Trägårdh skriva om en paradox som han funderat på redan under 70-talet då han var en undergraduate student vid Pomona College i södra Kalifornien. Som de flesta hade han fått lära sig att amerikaner var ”rugged individualists” medan svenskarna var någon slags kvasi-socialister eller i vart fall kollektivister med paroller som folkhem, jämlikhet, solidaritet, trygghet som ledstjärnor. Visserligen stämde denna bild i vissa avseenden: amerikaner var definitivt inte förtjusta i Staten med stort S och svenskar var tvivellöst duktiga på att bygga sin välfärdsstat. Men samtidigt insåg han att amerikaner som individer var väldigt inlemmade i och beroende av andra former av kollektiva gemenskaper, som familj, samfund och välgörenhetsanrättningar. I detta perspektiv framstod istället svenskarna trots – eller snarare tack vare – sin kärleksaffär med staten som betydligt mer individualistiska i sitt relativa oberoende och sin större jämlikhet i relation till andra människor. Och bakom denna betoning på individens oberoende låg, menade han, en speciell moralisk logik, en svensk syn på den ideala relationen människor emellan.
Han kom att börja utveckla dessa idéer i skrift, först i en artikel om den nordiska modellen som kom ut 1990 i tidskriften Critical Review, sedan i ett antal artiklar i den numera nedlagda tidskriften Smedjan och ett par år senare – 1997 – i ett bokkapitel där han först myntade begreppen ”statsindividualism” och ”en svensk teori om kärlek”. Strax därefter fick han tillsammans med vännen och historikerkollegan Henrik Berggren pengar från dåvarande HSFR för att mer systematiskt utveckla dessa idéer om svenskarnas positiva syn på staten och varför det är viktigare för en svensk att vara fri och oberoende än att vara underordnad kärnfamiljen. Resultatet blev till slut den kritikerrosade och omdiskuterade boken Är svensken människa? från 2006 (pocket 2009) där Lars Trägårdh tillsammans med Henrik Berggren skriver om det svenska sociala kontraktets moraliska logik och historiska rötter.
Boken recenserades mycket redan när den kom ut och blev även omskriven internationellt, men har senare kommit att få ännu mer uppmärksamhet, i synnerhet efter det att en kortare text på engelska – ”Social Trust and Radical Individualism” – publicerades inför World Economic Forum i Davos 2011. Texten fick mycket uppmärksamhet i såväl Norden som internationellt och kom att översättas till en mängd olika språk¹. Hur idéerna från Är svensken människa och Davos-texten sedan kom att tas upp av Per Schlingmann och Moderaterna diskuterades i en artikel i tidskriften Fokus, ”Propagandaministerns plan”, av Claes Lönegård som publiceras 2011 samt igen av Per Svensson i tidskriften Arena (2013). Idéerna kom även att spridas internationellt, dels via omnämnanden i media, som i avsnittet ”The secret of their success” i den stort upplagda Special report: The Nordic countries som The Economist publicerade i början av 2013, dels via artiklar skrivna av Lars Trägårdh själv.
I Sverige och de andra nordiska länder kom dessutom en debatt uppstå kring både den politiska innebörden av analyserna av ”statsindividualismen” och om vem som ”äger” varumärket den nordiska modellen. Flera artiklar om debatten om den nordiska modellen finns att läsa här.
