Folk, nation och svensk politisk kultur

Efter att ha bott utomlands i närmre 20 år, främst i USA, även i Frankrike och Kenya under längre perioder men också som resande i många andra länder, kom Lars Trägårdh att åter vända blicken mot sitt gamla hemland Sverige. Ju mer han funderade på Sverige, desto besynnerligare framstod det i hans ögon. Vad som i hans ungdom varit normalt hade nu blivit avnaturaliserat. Han hade förlorat sin kulturella oskuld. Vid denna tidpunkt arbetade han med sitt eget företag, Synthetic Video, som han startat med partners 1982 och vars specialitet var tredimensionella, dataanimerade filmer och ”special effects” som skapades för företag och organisationer som NASA, Ford Aerospace och Lockheed. När han så bestämde sig för att ta en paus från sitt liv som entreprenör ledde hans nymornade intresse för Sverige till att han beslöt sig för att återvända till akademin. Då han redan bodde i San Francisco blev det naturligt att söka sig över bron – the Bay Bridge – till University of California i Berkeley. Väl där påbörjade han 1986 sin forskarutbildning i modern europeisk historia.

I avhandlingen från 1993 – The Concept of the People and the Construction of Popular Political Culture in Sweden and Germany, 1800-1933 – låg fokus på folk-begreppet i svenskt och tyskt politiskt språk.  Han tog teoretiskt avstamp  i den tyske historikerns Reinhart Kosellecks idéer om begreppshistoria och empiriskt stod inte minst frågan om nationen and nationalismen i centrum; om likheter och skillnader mellan de svenska socialdemokraternas föreställning om ett folkhem och de tyska nazisternas vision av Volksgemeinshaft. Efter avhandlingen kom han utifrån sin nya tjänst vid Barnard College, Columbia University i New York att fortsätta att skriva på detta tema i en rad andra artiklar och bokkapitel. Bland annat utvecklade han analysen till att täcka Sveriges speciella relation till EU vilken enligt honom färgades av en attityd som han kallade ”welfare state nationalism”. Under denna tid både forskade och undervisade han kring teorier om nationen, om nationalismens historia, samt om den europeiska välfärdsstatens historiska rötter och skrev även i svenska media på detta tema.