[:sv]Ganska omedelbart efter det att boken Är svensken människa publicerades 2006 insåg Lars Trägårdh att det fattades en mer ingående och djuplodande diskussion om det lutherska arvets betydelse för den moderna svenska synen på stat, individ och civilsamhälle. Detta ledde Trägårdh till att börja fundera mer systematiskt kring religionen och de religiösa samfundens plats i det moderna svenska samhället.
En ingång har varit Trägårdhs erfarenheter av det amerikanska samhället där de religiösa samfunden från början har haft en helt annan ställning än i Sverige. I Sverige har den lutherska statskyrkan dominerat och länge var också andra religioner förbjudna. I USA var religionsfriheten och förbudet mot just statskyrkor en grundbult i samhällskontraktet och tydligt inskriven i konstitutionen. Om detta skrev Trägårdh redan 1999 i en artikel i den numera nedlagda tidskriften Smedjan där han tidigare publicerat sina första artiklar om den svenska statsindividualismen. Här var han även inspirerad av erfarenheter från sin egen lokala församling i Hov på Bjärehalvön i Skåne, något som blir uppenbart i en intervju med honom från 1997 i lokaltidningen NST.
På senare år har detta tema sedan återkommit i olika sammanhang inom ramen för Trägårdhs forskning om det svenska civilsamhället och pluralismens villkor i Sverige, den sociala tilliten, samt det lutherska arvets kopplingar till den moderna svenska statsindividualismen. I boken Civilsamhället klämt mellan stat och kapital(2013) uppmärksammar såväl Trägårdh som Jonas Qvarsebo, Fredrik Wenell och Omar Mustafa de fria religiösa samfundens roll i skuggan av den lutherska enhetsstaten. Trägårdh berör samma tematik i en artikel i ett temanummer av tidskriften Kurage. Religion och social tillit skriver Trägårdh också om, dels i ett bokkapitel (skrivet med Susanne Wallman Lundåsen), dels i boken Den svala svenska tilliten.
Frågan om statsindividualismen och det lutherska arvet har Trägårdh sedan 2013 placerat i framkanten av sin forskning. Ett första och mycket preliminärt resultat är det kapitel som han författat för den kommande boken Between the State and the Eucharist: Free Church Theology in Conversation with William T. Cavanaugh som redigeras av Joel Halldorff och Fredrik Wenell med beräknad publicering under sommaren 2014.
Det är Trägårdhs förhoppning att kunna fördjupa de perspektiv som han ger uttryck för i Cavanaugh-boken inom ramen för ett större forskningsprojekt som för nuvarande är under uppbyggnad av Johan von Essen, Mia Lövheim, Lars Trägårdh och Bengt Kristensson-Uggla. Projektets centrala tes är att teologiska idéer och religiösa sociala praktiker inte först och främst står i motsättning till och/eller ersätts av det moderna projektet. Snarare är moderniseringen i sig på centrala punkter genomsyrad av och inbäddad i det religiösa arvet. Ett mål för det kommande forskningsprojektet är därför att frilägga dessa kopplingar och denna kontinuitet. Tanken är att föra samman och låta korsbefrukta forskningstraditioner som vanligen hålls separata. Bland dessa kan man räkna in de som har undersökt modernisering och sekularisering och de som rör svensk nationell identitet och den nordiska modellens särart. Målet är att fördjupa vår förståelse av samspelet mellan det lutherska arvet och det moderna svenska sociala kontraktets moraliska logik.
En teoretisk utgångspunkt för Trägårdhs eget bidrag till detta projekt är dels hans analyser av det svenska sociala kontraktet från Är svensken människa, dels de kontrasterande perspektiv som Cavanaugh och Trägårdh anlägger i den ovan nämnda boken om och med Cavanaugh. Vad Trägårdh och Cavanaugh är överens om är betydelsen av (national)statens framväxt och den ökande individualiseringen. Enligt Cavanaugh har denna kombination av stark stat och radikal individualism utgjort ett hot mot de kommunitära gemenskaperna och samfunden. För Trägårdh kan denna utveckling också ses i ett mer positivt ljus som individens befrielse från täta gemenskaper kännetecknade av ojämlika och patriarkala maktrelationer.[:]